Sås är för tjejer. Alternativt bögar.
Min polare växte upp i en normaltrist svensk tätort. Radhus, Domus och winnerbäckianska nyponbuskar. Och hans farsa hatade sås på maten så pass mycket att det var av högsta vikt att sonen förstod att sås bara är för tjejer, som ju är av lägre stående sort.
Visst, föräldrar överskattar ofta hur stort inflytande de har på sina barn. Hur stor del av våra personligheter som kommer från arv eller miljö, kan andra få tvista om tills korna kommer hem. Men som förälder verkar främsta ansvaret vara att inte fucka upp och orsaka för mycket skada, snarare än att minutiöst forma varje liten aspekt av ungens framtida jag. Det vill säga att så länge du inte orsakar djupa sår, bör du lägga mer tid på att informera dina barn om sunda värderingar och sociala koder, än tro att du kan detaljstyra deras personligheter.
För att uttrycka det annorlunda: Ett barn med anlag för att bli psykopat kommer bli psykopat oavsett vad föräldern gör, men hen kan åtminstone bli en psykopat som känner till gott bordsskick.
Matpreferenser och fobier verkar däremot vara överförbara från träd till äpple. Skrik springandes från rummet varje gång du ser en geting, och du kan ge dig fan på att din fyraåring kommer undra om det kanske inte är en god idé att göra detsamma. Berätta för din äppelkindade pojke att äkta karlar inte befattar sig med sås …
Ja, du fattar.
Sås ger honom kväljningar än i dag, men han jobbar på det. Skickar ibland en bild eller två för att visa att han minsann fick i sig litegrann, trots att det var äckligt.
Våra hjärnor kan onekligen ställa till det. Sås är glädje i flytande form, och tids nog kommer min polare förstå denna objektiva sanning eftersom han gör en medveten ansträngning att besegra barndomens demoner.
Trenden i fitnessvärlden är den motsatta. Folk sätter stolthet i sina nyupptäckta nojor. Väljer bort, väljer bort och väljer bort lite till. Ena dagen är det bröd, nästa är det kött. Vuxna människor slår kullerbyttor för att begränsa sig själva, och spaltmeter efter spaltmeter skrivs om hur oförstående resten av världen – den oupplysta världen – är i sin arrogans.
När kollegorna ifrågasätter varför man tackar nej till bullar vid trefikat och goffar en bytta kvarg i stället, är det dem det är fel på. Vänner som bjuder till middag och tror att vad som helst går bra att servera, så länge det är lustfyllt och lagat med kärlek, kan ju någonstans åtminstone litegrann dra åt helvete.
Här följer en tokig idé: Jakten på gains, rippade Instagramkroppar och evigt liv gör folk rätt outhärdliga.
Mat och dryck spelar en central roll i allas liv. Utöver det uppenbara – att vi dör utan – så är det vårt främsta sociala smörjmedel. Påkostade middagar ror affärer i hamn, nervöst lagad pasta får romanser att blomma ut och dignande buffébord kan få stora släkter att hålla sams – om än bara för en stund.
Nykterhetsrörelsen har länge hållit titeln som Sveriges odrägligaste gruppering. Moraliserande förbudsivrare som är ungefär lika underhållande som mögel på en tekaka. Men frågan är om optinojarna inte är på väg att ta över mästarbältet.
Vi ställs alla inför en uppsjö val i det dagliga livet. Att inte käka pizza och burgare varje dag, året runt, kvalar nog in som ett klokt beslut för de flesta. Likaså att inte blanda proteinpulvret med starköl, trots att det låter som en helkul idé. Men det är någonstans mellan extremerna som balansen existerar. Och balans tillåter äventyr, lycka och kompromisser för såväl oss själva som för andra människors skull.
Vi kan helt enkelt inte vara de bästa versionerna av oss själva, om vi hela tiden jagar vad som är optimalt. Eftersom den optimala versionen av oss aldrig kommer vara en ängslig nejsägare som lyckats inbilla sig själv att proteinglass är godare än gräddglass.
Det är sant att magrutor skapas i köket. Men det är lika sant att när vi står där och hackar våra grönsaker, riskerar vi att samtidigt skära bort det enda som gör oss intressanta:
Våra personligheter.
* * *
Kolstrade drycker och proteinpulver ger onekligen en intressant effekt på omgivningen. Testat. Dricker det numera separat av sjävbevarelsedrift. Men kul var det. För alla andra.
Tack Philip! Underhållande och träffsäker läsning. Bra påminnelse om att njuta ibland. Proteinglassar är för övrigt världens mest onödiga produkt, inte i närheten av the real deal.
Word! Sjukt bra skrivet.
Väl skrivet och en krönika helt i min smak. Det ängsliga i fitnessvärlden är verkligen något som skall ifrågasättas. Fitness och välmående/hälsosam livsstil är ibland väääldigt långt ifrån varandra. Det blir så lätt polariserat mellan ohälsosam och fanatisk, när det i själva verket kan rymmas ett helt liv däremellan… Gav cred till personalen på Gymgrossisten, Sveavägen i torsdags. Det var en yngre kille och tjej. Killen hade inte mjuksibrallor, hade inte halstatuering och tjock halslänk, hade inte tagit hästmedicin i låret. Tjejen hade inte fillers, saknade yttre spår av kirurgiska ingrepp och var inte spraytannad. De såg tillfreds ut, hälsosamma ut, avslappnade, trevliga, förhoppningsvis utan matnojor. Man såg spår av ett liv utanför butiken, helt enkelt… (Hoppas det finns fler sådan personal, även i andra butiker och kedjor, bara ett exempel…)
Efter gym träffade jag några vänner på krogen och tänkte slå två flugor på smällen och drog i proteinpulver med ”hallonsmak” i ölen. Riktigt ruggig idé – Liksom en negativ synergieffekt.
Gud va härligt. Nu blev jag glad.
Förlåt för att jag kommer och langar massa dålig energi nu, men jag känner att jag måste ta bladet från munnen när det gäller din inställning till nykterhetsrörelsen. Eller kanske inte inställningen riktigt, men ja, du kommer fatta. Ingen kan nog undgå att du gillar alkoholhaltiga drycker och hatar svensk nykterhetsrörelse, iaf inte om man följer dina kanaler. Har ju knorrat inombords när jag läst det, men tänkt att jag ska låta mannen ha sina privata intressen ifred. Sagt och gjort. Men nu när du börjar ta det här hatet till Styrkelabbets kanaler börjar jag bli lite smått irriterad faktiskt. Som aktiv medlem i den moderna nykterhetsrörelsen undrar jag hur vi har gjort oss förtjänta av allt detta hat, ”mögel på tekaka” t ex, är vi då också parasiter och kackerlackor eller vad kommer härnäst?
Missförstå mig rätt, jag har inget intresse av att försöka ändra på dig eller dina alkoholvanor, men jag tänker inte låta falska anklagelser, spott och spe, stå helt oemotsagt när du generaliserar över en av Sveriges största folkrörelser (som dessutom i många fall delar våra intressen för fysisk aktivitet). Så jag undrar nog bara, vilken oplockad gås har vi egentligen? Vi drivs bara av en blygsam ambition att informera folk om alkoholens roll i samhället, är det verkligen så illa?
PS. Gillar dina krönikor i övrigt 🙂 DS.
”Vi drivs bara av en blygsam ambition att informera folk om alkoholens roll i samhället, är det verkligen så illa?”
Lustigt, har fått exakt den invändningen på Instagram, av en anställd på IOGT-NTO. Vadan detta förminskande av nykterhetsrörelsens roll såväl historiskt som nutid? Vadan denna lögn om att ni endast informerar, när det bara är att klicka in sig på er webbplats och läsa om ert ”intensiva påverkansarbete” inom alkohol- och narkotikapolitik, dvs lobbyism?
http://iogt.se/om-iogt-nto/vart-arbete/
Om ni bara hade ägnat er åt evidensbaserad information om ”alkoholens roll i samhället”, hade vi inte haft en beef. Men nu är ju det inte det enda ni pysslar med, och jag fattar inte hur du kan påstå motsatsen. Borde ni inte vara stolta över att ni är en lobbyrörelse som kämpar (hyfsat framgångsrikt, bör tilläggas) emot varje liten liberalisering av alkohol- och narkotikapolitiken, från sprututbytesprogram till gårdsförsäljning och privatimport av alkohol?
För att inte riskera att det här blir för långt: Jag ser nykterhetsrörelsen, historiskt och i dag, som ett hinder mot just en evidensbaserad alkohol- och narkotikapolitik – och det är missbrukarna som får lida av inhuman nolltoleranspolitik. Samtidigt skuldbeläggs normala brukare genom kampanjer som t ex Vit jul.
Du behöver inte dela denna bild, så klart, och det är fine by me. Men jag tänker unna mig att raljera över er rörelse ibland, eftersom jag anser att ni gör mer skada än nytta just för att ni har er position klar för er från början, och sedan spelar det ingen roll ifall vetenskapen och empiri från andra länder visar att sprututbytesprogram minskar smittspridning bland missbrukare eller att gårdsförsäljning inte leder till samhällets kollaps.
Sist men inte minst är steget rätt långt ifrån att säga att en rörelse är ungefär lika underhållande som mögel på en tekaka, till att kalla dem kackerlackor.
Ha det gott.
/Philip
All these flavours and you choose to be salty, huh.
Jag menade förstås aldrig att nykterhetsrörelsen inte försöker driva opinon i våra frågor, det vet jag ju att vi gör (vilket jag absolut är stolt över!), och det gör ju alla organisationer som har nån självbevarelsedrift och ambition med att förändra samhället till det bättre. Det är mest så jag själv tolkar ordet “informera”, men låt oss inte fastna i semantik kring detta (om du dock skulle jämföra vårt arbete med den lobbyism som alkoholindustrin bedriver kommer du rätt snabbt att förstå vem som är David och vem som Goliat i den här berättelsen).
För att hålla det här samtalet inom någorlunda rimliga tidsramar kommer jag hålla mig till alkoholpolitiken, vilket av naturen är det som nykterhetsrörelsen i allmänhet och vi i IOGT-NTO i synnerhet arbetar med.
Jag blir ju glad att höra att du tycker om evidensbaserad alkoholpolitik, det gör vi också! Men jag misstänker att du inte riktigt vet vad du pratar om när du slänger dig med begreppet och kallar gårdsförsäljning för “evidensbaserad”. Evidensbaserad alkoholpolitik är sådana policys som vi av erfarenhet vet får folk att dricka mindre alkohol. Det kan t ex vara höjd alkoholskatt, minskad tillgänglighet av alkohol eller försäljning via systembolaget. Det är ju därför vi nykterister ÄLSKAR systembolaget, just för att hjälper oss att minska skadorna från alkohol och INTE vill undergräva monopolet genom att till exempel införa gårdsförsäljning. Så om du inte har valt att omdefiniera begreppet “evidensbaserad alkoholpolitik” till att innebära något helt annat så är du faktiskt ute och cyklar.
Det är ju spännande att du tycker att vi är emot missbrukarna, i en rörelse där många fd missbrukare och nyktra alkoholister är organiserade. Och att sedan som du antyda att det endast är “missbrukarna” som är problemet medan normala brukare okommenterat och oproblematiskt ska få fortsätta supa är ju symptomatiskt för hela den här problematiken. Förutom att små och moderata mängder alkohol ger upphov till skador i sig (ökad cancerrisk och vålds- och sexualbrott) så är det normalkonsumenterna som bidrar till att upprätta alkoholnormen vilket är grogrunden (en del av det iaf) till att missbruk uppstår. Vilket är bakgrunden till att svensk alkoholpolitik baserar sig på totalkonsumtionsmodellen vilket stipulerar att det bästa sättet att bekämpa alkoholskador är att rikta insatser och åtgärder på bred front, istället för att bara “släcka bränder” och använda sig av smala stödåtgärder. Att du sedan raljerar över en kampanj som Vit Jul som syftar till att få vuxenvärlden att strunta i supen en dag om året(!) för att barn ska få ett bättre julfirande känns ju bara tragiskt. För (news flash!), barn kan tycka fulla vuxna är otryggt trots att de inte är missbrukare.
Sist men inte, jag har aldrig sagt vad du får eller inte får göra. Raljera på, det är fine by me, men räkna med att jag kommer som ett brev på posten där jag kommer leverera kunskap och empiri om nykterhetsrörelsen och svensk alkoholpolitik när jag märker att det börja lukta surt.
Allt gott!
Jag ser fram emot din fortsatta propaganda. <3
Oh the irony, när jag läst klart din krönika om att njuta av mat, sås och dryck och det direkt under står om hur jag kan köpa ert kostschema 🙂
Och ja jag har köpt och läst det också inte bara den underbara krönikan om livet!