Efter ett träningsuppehåll på ca 4 veckor gjorde jag två lugna styrketräningspass. Det tredje gjordes med ca 85 % av den träningsvolym jag låg på innan uppehållet och upplevdes som ansträngande. Dagen efter vaknade jag med feberliknande symtom och kände mig hängig i allmänhet men utan några övriga symtom av förkylning eller liknande. Min första tanke är att jag gått på för hårt för fort. Jag hittar många trådar på nätet där flera uppges ha upplevt samma sak men jag hittar inga svar i form av artiklar från läkare eller träningsvana ”auktoriteter”. Det vore intressant att höra om ni känner igen er och om ni känner till några svar eller kvalificerade killgissningar om vad det kan bero på?
Sjuk, men ändå inte
Det här är ett fenomen som jag gissar att många har varit med om. Efter en tids träningsuppehåll gör du en efterlängtad comeback och blir mer eller mindre utslagen dagen efter det första hårda passet. Ont i kroppen, influensaliknande symptom och kanske feber. Första gången det händer är det lätt att tro att det är en riktig förkylning på gång. Men bara någon dag senare är symptomen borta. När det här har upprepats några gånger och du känner igen förloppet vet du att du inte är förkyld. Det måste vara något annat som händer.
Till att börja med ska jag säga att i princip allt i den här artikeln är baserat på gissningar. Mekanismerna jag kommer att beskriva är inte gissningar. Att just de mekanismerna ligger bakom fenomenet är det däremot. Kvalificerade sådana, kanske, men ändå spekulationer.
Det finns ingen forskning som tittat på de här plötsliga sjukdomssymptomen efter en comeback till träning efter ett uppehåll. Frågar du en läkare så får du också gissningar som svar. Ofta får du veta att du druckit för lite, ätit för lite eller verkligen blivit förkyld på riktigt. De här sakerna kan ligga bakom symptomen vi pratar om. Är du kraftigt uttorkad efter en hård ansträngning och inte fyller på med vätska, kommer du inte att må bra.
Vi som tränat några år har ofta ganska bra koll på vad vi äter och dricker. För oss är det oftast inte de här orsakerna som ligger bakom symptomen. Vi vet att vi druckit och ätit mer än nog för kraven träningspasset ställde. Vi kanske också har varit med om det här fenomenet några gånger. Därför vet vi också att det inte är en riktig förkylning eller influensa det handlar om.
Så vad beror det här på?
Jag tror att det är en kombination av faktorer som skapar en plötslig överträningseffekt. Inte den vanliga typen av överträning som kommer krypande, när du över en längre tid ligger strax över din återhämtningsförmåga. Istället handlar det om en plötslig och kraftig överträning där immunförsvaret är inblandat.
Du har tränat länge och hårt och arbetat upp en stor träningstolerans och kapacitet att ta ut dig. En kapacitet som en nybörjare inte är i närheten av. När du tar ett träningsuppehåll, frivilligt eller ofrivilligt, anpassar sig din kropp och ditt immunförsvar. Det nya standardläge är ett läge utan daglig utmattande ansträngning. Immunförsvaret börjar snart likna det hos någon som inte tränar.
Efter ett hårt träningspass är immunförsvaret nedsatt. Nivåerna av antikroppar eller immunoglobuliner sjunker och vi är mer mottagliga för infektioner.
Jag misstänker att symtomen kommer från att du utnyttjar din höga kapacitet till att ta ut dig. Därigenom överskrider du kroppens och immunförsvarets nu försämrade förmåga att skydda dig från den ansträngningen. Du är ju inte smittad av något virus på riktigt, så du blir heller inte sjuk på riktigt. Men immunförsvaret går igång på högvarv. Kroppen tror att den är angripen av en infektion och hypotalamus ställer in kroppen på en högre temperatur för att bekämpa infektionen som inte finns.
Det här, i kombination med andra saker som större frisättning av kortisol än kroppen är van vid, resulterar i att du vaknar upp febrig, hängig och med smärtor i kroppen dagen efteråt. Eftersom det inte finns något faktiskt virus, försvinner symtomen snabbt, när kroppen inser att det inte finns något att bekämpa.
Referenser?
Som sagt, det här är vad jag tror. Jag kan inte dra fram några referenser som stödjer det, eftersom det inte finns någon forskning på saken. Medicinskt utbildade känner ofta inte till fenomenet alls, utan misstar det som sagt för något annat. De har inte upplevt det själva och inte läst om det i någon kurslitteratur. Vi som tränat länge och gjort några comebacks vet att fenomenet existerar, oavsett om vi kallar det “barbell flu” eller något annat.
Om någon har en alternativ eller bättre förklaring till fenomenet, får ni gärna dela med er av det i form av en kommentar.
Hej Andreas! Tack för det här svaret – det här är något jag funderat länge på och inte hittat någon vettig information om. Jag har ingen bättre förklaring men väl några följdfrågor, om du skulle ha lust att göra lite fler kvalificerade gissningar.
Jag hamnar lätt i att känna mig sjuk efter träning – både efter uppehåll men också när jag hållit på ett tag. Jag antar att jag i det senare fallet ökar belastningen för fort. Jag är en medelålders nybörjare till styrketräning som har lätt att börja jaga siffror, så den teorin har en del som talar för sig.
Finns något som man kan göra för att vidga fönstret mellan för lite träning och för mycket? Finns det en vits med konditionsträning till exempel? (Det skulle ju i så fall få bli i stället för styrketräning under en period, för att inte göra samma misstag en gång till – så det får ju finnas någon anledning att gissa att det kanske skulle vara värt det).
Och finns det något sätt att bli bättre på att fatta var gränsen ligger? Medan jag tränar känner jag ju inte av att något är för mycket – allt känns skitbra tills några timmar efter att passet är slut.
Jag är en kvinna,66 år, haft ALS över 20 år så kroppen och musklerna är nästan förlamade. Mina assistenter körde nog lite för mycket igår med armarna för kl fem imorse vaknade jag med vidrig värk i armarna och 38,8 i feber. Förstod sambandet med en gång. Intuitivt. Nu är allt bra igen. Mvh Arja Voimäki
Vilken modig människa Du är ??Kärlek till dig ?
Sitter i sängen och känner av symptom. Fick först lite ont i halsen och en del i bröstet efter ett nog för hårt andra springpass efter jag har startat igång i nybörjarklass. Halsontet gick över, så jag gjorde lite kroppsövningar hemma. Timmarna efter så hade jag riktigt ont i halsen, men ingen snuva. Ont i bröstet har lagt sig. Det känns bara så mentalt jobbigt eftersom jag kanske inbillar mig att jag är infekterad av COVID-19. Men om jag verkligen tänker efter så är det nog överträning. Tycker dock det är jobbigt med sjukdomskänsla då jag även har en 11 månders bebis som ska ha uppmärksamhet. Jag hoppas på bättre imorgon.
Väldigt intressant inlägg! Jag har tidigare tränat mycket konditionsidrott men blev trött och hängig sommaren 2018 och det har hängt i sedan dess. Jag har åkt flera Vasalopp och mitt bästa topp 500 så jag är van med mycket träning och långa pass. Tränade ca 3-4 högintensiva pass i veckan vid tidpunkten blandat med lugna distanspass, ungefär 10-13h i veckan. Numera kan jag bara träna lugnt och betydligt kortare och mer sällan, kanske kring 2-3h/vecka. 5km löpning i lugnt tempo kan t.ex. ge samma trötthetskänsla som efter ett Vasalopp då jag var i form. Att inte träna alls har inte hjälpt, känner mig bara ännu tröttare då. Det går som bäst om jag tränar ungefär varannan dag och då korta pass (30-60min), men jag ser inte hur jag skall kunna börja träna mer högintensivt igen och gärna lite längre pass. Minsta lilla ökning ger bakslag. Upplever ofta förkylningssymtom då jag tränat lite för mycket, t.ex. korta lugna pass 2-3 dagar i rad. Får känningar i halsen, känner mig varm, blir öm i leder och ofta huvudvärk. Symtomen brukar försvinna efter någon dag och det kanske är immunförsvaret som spelar mig ett spratt? Jag ser i alla fall ett tydligt samband med fysisk aktivitet och hur jag mår. Har varit till flera olika läkare och tagit massor med olika tester. Allt ser normalt ut så någon diagnos på vad mina problem beror på får jag aldrig. Min gissning är att det handlar om överträning i någon form, men jag har insett att läkare rent generellt har dålig koll på ämnet. Någon läkare gissade på kronisk trötthetssyndrom, men mycket längre än det har jag inte kommit i min utredning. Skulle behöva komma i kontakt med någon som kan och förstår sig på idrottare. En läkare som möter patienter som knappt kan röra sig ser inte riktigt problemen om jag ”bara” kan träna lugna pass. Nåväl, ändå intressant att hitta detta inlägg som delvis kanske förklarar varför jag mår som jag mår.
Detta är intressant!
Har precis samma symptom!
Tränade under några år 3-4 gånger i veckan, men har sedan 1-2 år tillbaka samma symptom som du. Alltså att det känns som att jag ska bli sjuk, känner av halsen, lite febrig och allmänt trött.
Det håller i sig i någon dag eller två.
Gjorde en hälsoundersökning där läkaren förklarade mig frisk som en nötkärna efter att sett mina värden och kollat igenom mig.
Det är irriterande att inte kunna ta ut sig som förr och jag vet inte hur jag ska ta mig vidare med detta.
Jag har sedan mars 2020 haft samma symtom. Jag började känna mig hängig på jobbet, precis som att en eventuell feber var antågande. Hoppade den dagens träning med känslan av att ett par dagars vila skulle räcka för att vara redo för träning igen, precis som man känt otaliga gånger genom åren då man idrottat och belastat kroppen ganska hårt. Testade löpa lite lätt efter knappt en vecka men det slutade med att jag vaknade upp utmattad dagen efter och med en sjukdomskänsla i bröst och hals. Ingen snuva, hosta eller feber. Känslan är bara att jag är påväg att bli sjuk. Efter ett par dagar blev det lite bättre – men inte helt bra. Vilade lite längre och provade igen – samma visa. Så där har det hållit på i 10 månader. Jag kan endast köra väldigt lågintensiv träning samt styrketräning om inte pulsen blir för hög, annars blir det bakslag. En lätt sjukdomskänsla, tillräcklig för att klara av en arbetsdag men inte för att belasta kroppen fysiskt.
Känner att jag inte blir förstådd hos läkare. Trots att alla tester jag gjort inte visar något så har jag envist försökt förklara att något är fel. Att jag har idrottat och därför har lärt känna min kropp väldigt väl är det få som vill ta del av.
Det är erhört frustrerande att det inte blir bättre. Skönt att hitta fler med samma problem trots allt.
Bra du delar med dig. Det där med läkarna känner jag igen. De tar inte en på allvar och menar ungefär att man känner efter lite för mycket. Hade jag mått bra hade jag inte uppsökt läkarvård brukar jag förklara.
Hur upplever du dina bakslag? Precis som du kan jag inte längre köra högintensivt och gör jag det får jag en ordentlig huvudvärk som gradvis ökar i styrka efter passet. Sjukdomskänsla får jag ibland, men inte alltid. Jag blir fumlig och får dålig koordination, känner mig nästan lite berusad. Brukar sova riktigt dåligt, väldigt svårt att somna, vänder och vrider på mig och vaknar massor med gånger. Magen brukar också bli rätt orolig efter ett för hårt träningspass. Det luriga är att dessa symtom även uppkommer vid lågintensiv träning, om än något svagare, ibland inget alls lite beroende på vad jag gör. Promenader på max 1h brukar sällan ge några problem.
Om jag tränat det mista för hårt/för mycket kan jag en kortare period bli svag i kroppen. Första tiden hade jag ofta en känsla av ”spaghettiben”. Alla har väl någon gång drömt att man springer och det går som i sirap, den känslan kan jag få på riktigt. Bara att hålla upp armarna när jag ska jogga lite lätt kan vara jobbigt ibland, det brukar vara en bra signal på att jag inte ska träna utan istället vila. Tycker jag tränar extremt lite nu för tiden men känner mig ändå aldrig riktigt utvilad. 30-60min varannan dag är ungefär det jag orkar med nu för tiden och då alltid lugna pass. Förut låg jag kanske på 10-13h/vecka (blandat hög-/lågintensivt) och kände mig ofta full med energi, särskilt på lugna löppass.
Hej, känner också igen allt ni andra har skrivit. Har tyvärr haft lika symtom de senaste 17 åren utan att bli bättre. Tagit diverse prover otaliga gånger och vad som än testats så har jag legat på bra eller utmärkta världen. Oavsett hur jag mår så kör jag korta men väldigt hårda och intensiva pass, vissa dagar känns det rätt ok både under passet och efter medans vissa kan jag redan efter 1 set må pyton och känna mig svimfärdig. Verkar ju vara rel. vanligt ändå, men tanke på hur många som känner igen sig.
Vid bakslagen får jag ofta en trötthetskänsla i bröstet, samt att jag känner av halsen litegrann. Jag känner mig varm och har lite ont i huvudet. Jag har varit med om liknande känsla tidigare genom åren, men den känslan har föregåtts av att jag har belastad kroppen riktigt hårt, och då har man har tagit igen sig efter en dags vila. Jag brukar även ibland känna under träningen att jag har klivit över gränsen för vad som innebär bakslag dagen efter. Samma känsla som när man håller på bli sjuk, allmän orkeslös under träningen och man hör nästan hjärtslagen eka i huvudet.
Det konstiga är att jag redan efter drygt en vecka från mina första symtom hade en känsla av att detta inte skulle försvinna. Jag kände att kroppen inte gjorde några framsteg från dag till dag och att den nästan hade förlikat sig med symtomen. Känslan av att det sitter där det sitter, så att säga.
Märkligt nog blev det också så.
Tack för intressanta tankar! Haft det dom övriga beskriver med sjukdomskänsla efter träning i över 15 år. Klarar bara lugna promenader. Prover visar inget, frisk i övrigt. Har just nu känning pga att jag prövade lugna stretchövningar pga ryggont. Gick inte det heller. Vara ca 4-7 dagar, sedan försvinner det. Klarar att jobba men trött å hängig. Har vant mig vid att min kropp fungerar så här, men saknar kicken av ett träningspass på Friskis tex.
Intressant, har brottats med liknande problem i 7-8 år. Förstod att det hängde ihop med träningen 2016 då jag sökte läkarvård ordentligt för första gången, blev inlagd på sjukhus direkt i omgångar då det visade sig att jag hade jättehög sänka hjärtsäcksinflammation. Har försökt anpassa livet och träna mindre efter det även om man saknar det jättemycket. Konditionsträning är nästan helt uteslutet. Då är man hängig, fruktansvärt trött och har ont i kroppen/bröstet i flera dagar. Så fort man anstänger sig lite för mycket(och det är inte mycket) kommer det igen. Alla tänkbara prover tagits men jag påstås vara fullt frisk. Känns inte som sjukvården tar det på allvar, något stämmer inte. Glad att jag hittade denna sidan då det har känts ensamt att ingen förstår, men det verkar finnas fler av oss. Skulle verkligen vilja veta vad felet är och vad man kan göra åt det.
Hej!
Jag har samma problem sedan 3 år, samtidigt som jag som vuxen också utvecklade pollenallergi samt matöverkänslighet. Undrar om det kan finnas ett samband, särskilt som det finns personer som kan bli ”allergiska” mot träning. Testar l-glutamin som verkar ha viss positiv verkan, men inte om jag tränar/anstränger mig två dagar på raken. Ska testa antihistamin innan träning. Kan dock promenera mycket och länge, i alla fall.
Låter intressant, på vilket sätt upplever du effekt av glutaminet? Kan du träna mer intensivt då? Jag kan ju bara hålla mig till lågintensiva promenader, Max 5 km typ, annars kommer symptomen..
Oj vad intressant att vi är så många som känner samma. Jag älskar att träna men har sedan i höstas känt av halsont och ont i kroppen väldigt ofta, som om kroppen misstolkar träningsvärk med influensa. Ligger just nu helt däckad. Och då fick jag i dagarna tillbaka ett omfattande blodprovsresultat där värdena var mycket bra. Det stod däremot att järndepåerna var något höga, kanske pga många infektioner i kroppen.
Jag har ändå försökt ta kortare pass men kanske oftare. Min plan nu är att få i mig mycket vitaminer, zink och magnesium för att stärka kroppen så mycket det bara går.
Hej alla, befriande men samtidigt sorgligt att hitta att fler har liknande problem som jag. Ibland undrar jag om jag fått covid utan att märka det eftersom jag just under 2020 börjat få problemen. Lågintensiv aktivitet som styrketräning eller promenad med upp till ca 75% av maxpuls går bra men så fort jag kliver över den tröskeln om så bara korta pass så får jag alltid, å då menar jag alltid, förkylningliknande symptom i 1-2 dagar. Sveda i halsen, snuvig, lätt hängig. Har testat mig för både covid flera ggr o antikroppar o allt visar negativt dock. Så fruktansvärt trist. Förut har jag kunnat träna kondition utan problem. Kört mkt landsvägscykling o spinning med tuffa intervaller. Nu är konditionen i botten. Min apple watch visar stadigt skunkande vo max-nivåer, kraftig försämring under 2020… googlar o googlar men hittar ingen förklaring. Detta är första gången jag hittat en vettigt tråd som verkligen upplever samma sak. Ta hand om er o hoppas vi alla blir bättre nån gång!
Maria, tråkigt att du också är drabbad.. jag har googlat och sökt i alla år. Aldrig hittat ngt annat än fibromyalgitrådar.. men det stämmer det ju inte heller med. Alla prover jag tar är bra. Tränade handboll, Friskis och sprang innan. Det är nu över 15 år sedan tyvärr.. inte så upplyftande att höra, men jag har fått acceptera att min kropp fungerar så här. Och precis som du säger, maxpuls går bara inte. Sist jag prövade blev jag så kass, känsla av dunderinfluensa i över en vecka. Lovade mig själv aldrig mer..
Men det är trist, saknar verkligen kicken av ett rejält träningspass..
Hej allihop! Har samma som ni. Är ingen supertränad person men kör både styrka och löpning 4 gånger per vecka en bra vecka. Ingen träning många veckor på året på grund av konstant halsont. Min teori är stress. Alltså psykisk stress. Eftersom det är svårare att vila ifrån och inte ”går över” av sig självt om man inte gör aktiva åtgärder. Tänker att psykisk stress i kombo med viss fysisk stress blir jättedåligt. Jag kan liksom göra hur mycket lugn yoga som helst, där andningen är kontrollerad, men inte springa 3 km utan att känna mig sjuk. Styrjeträning funkar också bra om det är lugnt. Lite som att bli utbränd på endorfinerna. Nån annan som funderat på detta?
Hej, tack för intressanta inlägg. Jag har drabbats av långtidscovid och kämpar med min återhämtning. Det som beskrivs ovan stämmer exakt, tränar (relativt lätt) och sen kommer sjukdomskänslan. För mig blir det tydligare vid just styrketräning. Otroligt intressant med kopplingen immunförsvaret eftersom man just tror att det är upp och ner vid långtidscovid. Men det borde ju gå att långsamt träna kroppens tolerans igen att klara av träning…om man en gång kunnat träna menar jag. Känns otroligt frustrerande att uppleva detta och precis som många säger, vården rycker på axlarna åt detta.
Hej!
Så intressant att läsa era kommentarer, jag har haft samma symtom sen 2014. Det startade 2014 med att jag vart sjuk direkt jag tränade, jag fick 39 graders feber och åkt in på vårdcentralen visade då att jag hade infektion och fick sammanlagt 8 penicillin kurer under det året. Var då 29 år och fick symtom direkt jag ansträngde mig. Har aldrig sen dess kunnat öka min träning. Min puls har dessutom börjat krångla med att gå oregelbundet.så skönt att läsa att man ej är ensam då läkarna ej har någon erfarenhet ang detta.
Men låter så hemskt, du har inte kunnat träna sen 2014? Hur fungerar din vardag? Har du varit hos kardiolog gällande pulsen som strular? Jag som har långtidscovid och inte kan träna längre hoppas ju verkligen att detta ska stabiliseras så jag kan återgå till ett normalt liv.
Hej! Känner igen mig i det ni skriver. Jag blir helt orkrslös och även låg nästan lite deppig dagen efter träning. Känslan som dagarna innan mens med sjukdomskänsla och deppighet. Jag är student och letar artiklar ibland till studierna och ska kolla om jag inte hittar nån forskning om detta. Nån annan som cet vart man kan vända sig för svar? Nån som hittat nått knep för att må bättre?
Mvh Jenny
Googlade och fann denna tråd.
Har i skov problem med att känna mig influensasjuk, känns som jag har feber, får ont i muskler/leder.
Har funderat på om det beror på att musklerna blir ”inflammerade” vid träning?
Och att jag då blir ”stel”
Tyvärr blir jag även väldigt yr när jag blir stel i nacke och rygg, ligger jag ner och reser mig snabbt eller att huvudet gör en snabb rörelse så snurrar det ordentligt – typ kristallsjukan.
Funderar också på om det hänger ihop något med menstruationscykeln-klimakteriet.
Är så sjukt trist att känna sig sjuk – eftersom jag precis som många andra här får ”toppresultat” på prover hos sjukvården.
Känner mig som en hypokondriker och som en plåga för min omgivning med mitt ”gnäll”
Har precis samma problem, har fått diagnosen fibromyalgi men känns som det är nåt mer än det. Det var riktigt skönt att läsa dessa inlägg ( ber om ursäkt) men nu vet jag att det finns fler med samma problem.
Stor igenkänningsfaktor för mig i det här. Man, 39 år. Jag hade en riktig dunderförkylning för fem år sedan som jag aldrig riktigt verkar ha återhämtat mig ifrån. Jag kan känna mig svag efter fysisk ansträngning, det krävs också lång återhämtningstid, ofta upplever jag allmän sjukdomskänsla och så vidare. Jag tycker det kommer och går en del, det går i perioder som kan vara dagar eller veckor. Smärta i kroppen, seg, stel och så vidare. Emellanåt har jag dock bättre perioder. Det är inte väderbundet. Det finns dock aktiviteter eller sysslor som jag klarar av betydligt bättre än andra. Jag tycker att det mentala påverkar ibland. Något som är roligt ger inte riktigt samma efterdyningar som något jag inte är lika sugen på att göra. Men det kanske säger sig självt med kroppsegna må-bra ämnen som frigörs när man får ha kul kanske?
Det finns inga mätbara fel på mig. Jag är helt frisk enligt doktorn. Ingen depression, men börjar bli rätt less på att inte orka göra saker eller att få sådana bakslag om jag gör något t ex cyklar, springer, simmar. Det är riktigt jobbigt för jag vet vilken nivå på jag var tidigare och hur vingklippt jag känner mig nu för tiden.
Det är ledsamt. Hoppas någon kan skriva om tips som gjort det bättre.
Jag tycker jag har provat allt. Är numera renlevnadsmänniska och mycket noga med allt men inte känner jag mig något bättre.
Så hemskt mycket så skönt att inte vara ensam. Jag har också detta problem då jag har tränat. Men jag har det även UTAN träning. Det är väldigt frustrerande! Det sitter i under några dagar och blir snabbare bättre om jag bara ligger i soffan och vilar. Jag smittar ingen heller. Detta har jag haft problem med i jag vet inte hur många år. Läkarna hittar INGET fel. Lider även av ”stressfeber” som kanske är nått hittepå uttryck men stämmer bra in på mig. Jag är inte sjuk men kroppen reagerar som att jag är det.
Det är extremt tufft att jobba och ha detta problem 1- 2 gånger i månaden med runt 4 dagars symptom. Jag vet inte vad det beror på. Stress? :/
Är väldigt trött på det.
Hej igen alla, så ledsamt att höra att ni alla upplever liknade symptom i olika grad. Men ändå intressant att se att jag inte varit ensam. Jag tror jag har lite lightare version än flera av er här i tråden. Men en intressant observation jag gjort är att när jag åt kortison en period nyligen så blev problematiken mycket mindre. Kunde ta i mer utan att få efterföljande sjukdomskänsla. Det är väl inte så konstigt eftersom kortison dämpar inflammation och immunologisk reaktion. Men det är ändå ett tecken/indikation för mig att det som händer i mig vid högintensivt arbete är ett inflammatoriskt svar i kroppen på nåt sätt. Inte för att det kanske hjälper mig åtgärda och bli av med det men intressant ändå. Och OBS jag rekommenderar verkligen ingen att experimentera med kortison på egen hand. Detta var en ren slump för jag åt kortison av annat medicinskt skäl. Hur som helst jag inser att jag måste acceptera vad min kropp tål. Jag fokuserar på styrketräning 4-5 dar i veckan och promenerar i skog och på löpbandet med lutning 4-5 dar i veckan. Så länge pulsen inte mer än momentant överstiger ca 75% av max så verkar kroppen klara det och det är ju mycket bättre än inte träna alls. Tänker på er alla och hoppas ni så småningom kan hitta träningsformer som fungerar för er.
Ytterligare en som känner igen sig i ovanstående beskrivningar. Jag är snart 49 och har känt såhär till och från i drygt ett år. Har i princip gått runt med låg feber och influensa symptom i ett halvår nu. Kärnfrisk enligt läkaren…
Även jag känner igen mig. Har tränat flera pass i veckan sedan jag var 13-14 och även elitsatsat på en idrott. Är nu 37 år och har tre barn – yngsta 7 år. Tycker att detta började efter yngsta barnets födelse… Jag har fortsatt ta löpturer och styrketränat i perioder ändå, bara för att jag älskar det, men får alltid bakslag. Om jag t ex springer på morgonen är hela em och troligtvis minst dagen därpå ”förstörd”. Jag får sjukdomskänsla, känner mig varm men är oftast bara subfebril, orkar nästan ingenting, känns nästan omöjligt att typ hänga en tvätt. Tycker att det är värre nu i värmen men det är det kanske för alla. Jag tog en löptur på 7 km för 5 dagar sedan, tidigt på morgonen, men har fortfarande inte repat mig så inser ju att jag inte kan träna såhär. Det är så tråkigt att inte kunna ta ut sig ordentligt utan att det blir jobbiga konsekvenser. Jag ska börja föra träningsdagbok för att försöka se klarare samband och kanske begränsa till promenader och lätt styrketräning, typ 1 kg-hantlar, som ni har skrivit här. Tar gärna emot andra tips också.
Följer inte någon särskild diet, dricker inte alkohol, äter väl hyfsat ”tallriksmodell-aktigt”.
Skickar styrka till er andra i samma sits!
Hej! Intressant läsning! Jag har samma strul, att jag känner mig hängig/sjuk i början innan jag kommer igång med min träning. Jag har fått diagnosen APS, det är en autoimmun sjukdom där mitt immunförsvar attackerar ett ämne i blodet. Gissar att mina besvär beror på det och mitt immunförsvar. Det kan ju vara så att ni andra har någon underliggande autoimmun sjukdom också som inte orsakat några allvarliga symptom än. Jag fick diagnosen efter att ha fått återkommande blodproppar.
Funderar på om du Henri, kan vara inne på rätt spår. Jag har samma problem som i princip samtliga ovanstående (tråkigt att vi är så många, men tack för att någon annan förstår).
Därtill har jag också många symtom på autoimmun sjukdom, så som skov av olika slag med ledsvullnader och felställningar i leder, bortfall av synfält, utslag i huden osv. Läkare har många gånger varit övertygade om något reumatiskt, men när prover visar i princip friska värden och röntgen endast visar förändringar som skulle kunna bero på andra saker som tex överbelastning så rycker de på axlarna. De vet inte hur de ska gå vidare och jag får ingen diagnos och inga svar. Alltså ej heller någon behandling.
Men pga ett kraftigt astmaanfall fick jag också tillfälligt äta kortison ett tag och symtomen blev något bättre, helt klart.
Kan det vara så att vi alla har någon typ av autoimmun sjukdom, men att vi inte fått göra rätt undersökningar och därför inte fått någon diagnos?
Skulle vara intressant om ni i framtiden skulle få något svar på era problem, dela gärna med er då! Och krya på er…
Hej.
Vilken chock jag fick när så många har samma symptom efter träning. Jag har exakt samma problem som många beskriver mer eller mindre.
Jag har celiaki men annars är jag frisk och läkare hittar inga tecken på något annat då allt ser bra ut.
Jag har varit inne på 100olika saker det kan bero på. Såsom matsmältningen, näringsupptagning, brister på olika vitaminer mm, Något hormon som spelar spratt, psykisk hälsa, alla gånger jag tagit pencelin osv..
Så frustrerande att inte kunna träna mer än 3 ggr i veckan utan känna mig hängig och sjuk.. Återhämtning känns alltid väldigt lång och även ett lugnt pass gör mig trött. Började för 2 år sedan ca. Innan träna jag mycket mer. 25år ????
Tack för text och kommentarer ?? Jag hör också hemma här i tråden, inne på 4:e året av att få influensaliknande symptom efter träning. Har varierat från att bli sjuk av 15 minuters promenad till att kunna gå 60 minuter och må ok. Men thai-boxning eller lyfta tungt är inte att tänka på… För två år sedan var jag sjukskriven för utmattning i ett halvår. Specialistläkaren för utmattning menade att detta symptom är kopplat till det, för hög stress under för lång tid. Och att kroppen helt enkelt tappat förmågan att ta hand om den ”stress”/påfrestning som träning innebär. Sökt mycket och hittat något jänkarna kallar för ”adrenal fatigue” som kan ge en slags förklaring och diagnosen PEM (post excercisal malais) som elitidrottare som blir sjuka av sin träning får. Båda handlar om att signalsubstanser och hormoner satts ur spel på grund av överbelastning allmänt kallat ”stress” . Så enda jag jobbar på nuförtiden är att bromsa genom andning, meditation och skog. Är sjukt jävla frustrerande.?
Intressant att höra! Mina symptom började ju just efter hög stress och influensa på det.. för 18 år sedan. Sen dess är det som det är.. ska googla och läsa mer om det du skriver om. Jag har alltid tänkt i liknande banor att det måste handla om ngn form av överbelastning av systemet..
Ja ME/CFS-spåret, dvs kroniskt trötthetssyndrom, har jag länge varit inne på och säkert en o annan i denna tråd som har samma sak. Det finns olika trötthetsgrader av denna sjukdom. Vissa orkar i princip ingenting medan andra kan ha ett hyffsat normalt liv. Jag måste gräva vidare på det spåret. Tack!